Lucka 24: Jay Smith

Helsingborgs egna Jay Smith slog igenom först med Von Benzo, och brakade sen loss nationellt i Idol 2010. Nu är han tillbaka bättre än någonsin med en solokarriär, där han har hittat både countryn och sig själv. Här berättar Jay om hur han tack vare eldsjälar omkring sig, kunnat ta sig igenom både starten och sen fortsättningen av sin karriär. Förutom att nyligen varit aktuell i Melodifestivalen så har han nu släppt en jullåt ”Every Winter” som kan vara den senaste jullåten på länge som faktiskt är bra.

Hur såg repen ut i början?

Jag var 13, och då fanns det ett rum på fritids på Wieselgrensskolan. Jag och Nicke bokade in oss och turades om att spela gura och trummor. I början var det ren och skär glädje bara det kom ljud ur en stärkare. Nuförtiden är det bara att köra 10 låtar och är det några problem så fokuserar man på dem.

Utöver instrumentet, vad skulle du säga att din roll i replokalen är?

Ha överblick, vara kapellmästare. Blir lättare när man sjunger att vara den som känner efter om det är rätt dynamik och så.

När hade du som roligast, och varför?

Senast var i våras, det första skrivarlägret. Jag lyckades äntligen låsa upp min kreativitet igen, som varit otillgänglig i många år.

Med ”Back To My Roots” så försökte jag hantera andra vändan i mainstream-världen. Att inte ta beslut utifrån min egen plågade konstnärssjäl, den har inte tjänat mig så bra. Lämna egot vid dörren så jag kan fortsätta vidare. Nu finns det fler variabler än att jag älskar att göra det. Det är även att jag har en chans att kunna ge min familj mer än jag kan som hantverkare. När man inte utgår från vad som är kifft, så helt plötsligt så vågar man göra saker som man aldrig vågat göra innan. Helt plötsligt blir det roligt.

Hur skiljer sig denna vändan från din förra platta?

Jag var inne i ett sånt sjok de åren innan min förra platta. När jag försökte börja lära mig att skriva country. Inget lät country, bara akustisk hårdrock. Min låsning hade nått full effekt. Fick inte särskilt mycket vettigt ur mig. Jag skrev bara för att det behövde komma ut något nytt, inte för att jag hade något i mig som behövde komma ut.

Det var tur att jag hade Mattias Tell som lyckades släpa mig över mållinjen. Jag kunde tvinga fram texter om vi nötte. Jag kunde delta, men inte komma med egna ideér själv. Den skivan satt långt inne. Jag var inte säker på att det var en låsning heller, jag trodde jag tappat det.

Sen hade jag en vecka i Stockholm med min syster och andra låtskrivare. Träffade många som sysslade med samma. Helt plötsligt hade vi skrivit 5 låtar direkt. Sen dess har något vibrerat inom mig.

När blev det som bäst resultat, och varför?

Har haft några vändor innan, men de första åren i Von Benzo när Attila Terek och jag skrev ihop och Magnus Hoff spelade trummor, då bara rann det ut. När man spelar 3 dagar i veckan i ett band så bygger man en stabil grund. Det där vi så enkelt skapade i lokalen tillsammans var resultatet av något som vi övat in ihop under många år.

Har du någon struktur på repet?

Kan bero på vad som ska göras. Ska jag komma med nya låtar för något nytt släpp, då skickar jag ut låten några dagar innan så de får lyssna. Sen kör vi den jävligt knaggligt en gång, tar en annan låt, och sen backar vi tillbaka till den nya igen. Det undermedvetna jobbar på låten under tiden så när man kommer tillbaka så har man ofta fixat en del av problemen.

Vilka saker gjorde du i replokalen förr som var dåligt?

Sjöng utan PA… Hörde inget och bara vrålade ut i luften. När vi spelade in demos så hade bandet aldrig hört sången förut. Skrev texten på 10 min. Första gången vi alla hörde texten i sin helhet var första tagningen.

…och vilka saker gjorde du förr som du slutat med och kanske borde börja med igen?

Jag har blivit jävligt lat med mitt gitarrspel sen jag slutade spela elgitarr. Kan vara för att handlederna är körda. Jag använder alldeles för mycket capo så att jag kan köra allt med vis-ackord.

Hur får man till det bästa repet?

Det bästa är väl i så fall att ha en front of house tekniker så han ställer ljudet vi ska ha. Pga att han är där och kostar pengar så brukar alla allvar.

Men mitt bästa tips är faktiskt att snygga till sin replokal med att täcka fula väggar eller sätta in en soffa. Göra det mer som ett rum, enstans man bara vill vara. Låt lokalen ge en känsla av att man vill vara där även när man inte ska spela. Det kan leda till stunder man inte trodde.

Micke övertygade oss andra att lägga eget golv, fixa nya lampor och sånt. Det blir en helt annan miljö. Krävs inte mycket men bara kavla upp armarna så får man en helt annan relation till musiken och gemenskapen.

Vilka utmaningar har du mött som musiker i Helsingborg, och vilka fördelar har du haft som musiker här?

När jag växte upp var Helsingborg en ganska annorlunda plats när det gällde kultur och musik. Vi hade många människor – eldsjälar som såg till att det fanns replokaler, ställen att spela på. Man kan hitta utbildningar och såna saker enkelt. Vi hade mycket hjälp och uppmuntran. Det fanns många som hjälpte till men på rak arm får jag ge mycket props till Hasse Jönsson som låtit de lokala banden spela på ordentlig scen. Både med Popkorn och att satsa på förband och såna saker.

Min generation av musiker har faktiskt kunnat göra något i svensk musikbransch, och det är mycket på grund av de förutsättningar som skapats för oss under våra formativa år. Den fördelen ser jag inte för den nya generationen.

Nackdelar? Jag vettifan om jag haft några ärligt talat. Jag är väldigt tacksam för den turen jag haft som fått det stöd jag fick. Det enda jag kan tänka mig som är nackdel är att själva branschen finns i Stockholm och inte här. Men jag har märkt att vi har haft något extra härifrån. Man skulle kunna tro när man kommer dit från lilla HBG att man inte har så mycket att komma med, men det fanns inte så stor konkurrens som man trodde. Helsingborgs musikliv är – eller åtminstone var, så djupt och brett, att jag har ofta upplevt att killarna och tjejerna härifrån haft mer att ge än de som är mitt i branschens centrum.

Låt säga att det ska byggas tusentals nya replokaler i Sverige, och alla replokaler ska utrustas med en radio. I starten på alla rep så ekas det ut ett meddelande därifrån, och du ska välja vilket meddelande. Vad hade du bestämt för meddelande?

”Don’t be a cunt.”