Lucka 7: Marcus Heier

Vanligtvis spelar Marcus Heier trummor intensivt och disciplinerat runt i Asien, även om han just nu har ett gig som DJ i Thailand. Han har ett sidoprojekt med piano, men främst är det covers på hög professionell nivå. Att få snacka med en så rutinerad musiker var sjukt intressant. Att få se drömmen om att ha en karriär inom musik, med den struktur och disciplin som är mer än vad som krävs med de flesta jobb – är otroligt givande!

Hur såg repen ut de första åren?

När jag var 12 år spelade jag först i en lokal där de hade trummor. Vi hade ingen aning om hur man spelade, vi gjorde bara massa ljud. Men efter den tiden började jag öva trummor. I skolan i Häljarp hade jag ett band som vi spelade med efter skolan. Jag tyckte alltid att det var kul, så det var inte svårt att hålla igång det.

Jag har aldrig sett något problem med att vara superförberedd. Jag var alltid lyhörd, och det är antagligen därför jag kunnat jobba med musik nu.

Utöver instrumentet, vad skulle du säga att din roll är?

De senaste 10 åren har jag ofta haft en ledarroll. I Kina hade jag en tydlig roll som bandledare. Jag hade kontakt med hotellet, betalade bandet och fungerade som tour manager. Jag skötte både administrativa och musikaliska uppgifter. Jag har mycket erfarenhet av olika stilar och har koll på de olika perspektiven.

När hade du som roligast?

Ett starkt minne är auditionen för skolan i London. Jag gjorde ett masterprogram på Royal Academy. Jag skulle presentera min egen musik. Jag gjorde audition på trummor där man fick ge instruktioner på två minuter, och det bara FUNKADE. Allt blev så jävla bra. Det var första gången jag spelade min egen musik. Det var ett kvitto på att min musik var bra och att min ledarroll fungerade.

När blev det som bäst resultat, och varför?

Resultatet blev min karriär. Jag älskar att resa och att få vara i olika länder längre än en turistvecka. Jag har fått möta så många olika kulturer, och musiken har gett mig så otroligt mycket.

Har du någon struktur på repet?

Jag har haft olika band med olika nivåer och repfrekvenser. Ju oftare man spelar tillsammans, desto mer systematiskt blir det.

Vi gigade sex gånger i veckan och repade två gånger i veckan. Det var viktigt att ha system, oavsett om man hade bra eller dåliga dagar.

Företaget hade tydliga system. Det ska finnas processer för gig, rep och allt annat så att man kan navigera och enkelt passa in i olika band. Riktlinjerna gick vi alltid igenom innan rep.

Vad är den viktigaste personliga egenskapen för en proffsmusiker?

Det viktigaste som musiker är att vara en chill människa, faktiskt. Att vara snäll och komma i tid. Även som vuxen och proffs gör det så mycket. Var förberedd, respektera andras tid och var sjyst helt enkelt.

Jag väljer hellre en snubbe som gör allt det än att välja en virtuos som inte gör det. Vibes är extremt viktiga.

Om du var ute på en promenad i stan när jorden plötsligt öppnade sig, och upp stiger en urtidsgud som dånar: “Nu och för all framtid får man enbart ha ett visst antal medlemmar i ett band, och du väljer antalet!” – vilket antal hade du valt?

Trio! Ingen tvekan. Pianotrio inom jazzvärlden är extremt dynamiskt och har en rik historia.

Trummor, bas och piano är uppmuntrande för improvisation. Trummorna ger rytm, basen förmedlar mellan piano och trummor, och det fungerar väldigt väl.

Blir det för stort är det svårt att hitta sin plats.

Alla musiker har valt vars en låt att ackompanjera intervjun. Enda kravet är att de varit delaktiga i låten. Marcus Heier valde sitt sidoprojekt med pianolåtar: